Storvilt
Dovhjort
Dama dama
- Grupp
- Storvilt
- Storleksklass
- Mellan (10–70 kg)
- Familj
- Cervidae
Utbredning
- Europa
- Nordamerika
- Oceanien
- Sydamerika
Biotop
- Skog
- Odlingslandskap
Utbredning
Länder arten finns i
42 länder
- Albanien
- Australien
- Belarus
- Belgien
- Bosnien och Hercegovina
- Bulgarien
- Danmark
- Estland
- Finland
- Frankrike
- Grekland
- Irland
- Israel
- Italien
- Kosovo
- Kroatien
- Lettland
- Liechtenstein
- Litauen
- Luxemburg
- Moldavien
- Montenegro
- Nederländerna
- Norge
Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05
Kapitel 01
Översikt
Dovhjorten (Dama dama) är den ena av två nu levande dovhjortar, vid sidan av persisk dovhjort. Den är historiskt inhemsk i Turkiet och möjligen på den italienska och den balkanska halvön samt på Rhodos. Under pleistocen levde den i stora delar av Europa och nådde under senaste mellanistiden så långt norrut som de brittiska öarna, innan den senaste istiden krympte utbredningen till refugier i Anatolien och sannolikt på Balkan. Dagens spridning över Europa är en mänsklig återinförsel till den förhistoriska utbredningen, och arten har förts långt utanför den. Dess sociala organisation är ovanligt formbar: gruppstorleken följer biotopen, hjordarna är som störst strax före brunsten och som minst när de består av hindar med kid, och under stora delar av året håller sig könen isär, med både hanflockar och blandade grupper. Den föredrar äldre skog uppbruten av gräs och varierad växtlighet, men tål allt från svalt och blött till hett och torrt.
Kapitel 02
Artkännedom
Hjortarna är 140–160 cm långa, 85–95 cm i mankhöjd och normalt 60–100 kg; hindarna 130–150 cm långa, 75–85 cm i mankhöjd och 30–50 kg. Den regionala variationen är stor — hjortar i södra England väger i snitt omkring 66 kg, hindar omkring 45 kg — och de största hjortarna någonstans når 190 cm och 150 kg. Kiden föds vid omkring 30 cm och 3–4 kg. Livslängden är tolv till sexton år. Pälsfärgen är det som ställer till det. Fyra huvudvarianter förekommer: vanlig, menil, melanistisk och leucistisk. Leucistiska djur är nästan vita och är inte albinos; melanistiska är mycket mörka. En hjord kan hålla flera varianter samtidigt, så färgen ensam identifierar ingenting. Hjortarna ger ett lågfrekvent läte, ett stönande, som formas av struphuvudets utseende.
Till bords
Kött och matlagning
Matbetyg 5 av 55/5
- Säljs som kött på en laglig marknad
- Har en namngiven traditionell rätt
- Publicerat sätt att hantera och tillaga
- Äts i mer än ett land
- Inga kända kostråd eller varningar
Traditionella tillagningar
- Dovhjortsstek
- Dovhjortskött är finfibrigt och milt, och stek och sadel behandlas ungefär som kronhjort — snabbt stekta och serverade rosa. Venison — Wikipedia
- Charkuterier av vilt
- Älg görs i hela Skandinavien till korv och lufttorkat kött; bog och hals går till färs och korv medan ytterfilén sparas hel. Charcuterie — Wikipedia
Källor
Källor: European fallow deer — Wikipedia — läst 2026-08-05
Korshänvisning
Närbesläktade arter
Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.

Storvilt
Axishjort
Axis axis
Samma underfamilj (Cervinae)

Storvilt
Kronhjort
Cervus elaphus
Samma underfamilj (Cervinae)

Storvilt
Sikahjort
Cervus nippon
Samma underfamilj (Cervinae)

Storvilt
Sambarhjort
Rusa unicolor
Samma underfamilj (Cervinae)

Storvilt
Svinhjort
Axis porcinus
Samma underfamilj (Cervinae)

Storvilt
Rusa deer
Rusa timorensis
Samma underfamilj (Cervinae)

