Storvilt

Visent

Bison bonasus

Grupp: Storvilt
Storleksklass: Mycket stor (300 kg+)
Familj: Bovidae

Utbredning

Europa

Biotop

Skog

Utbredning

Länder arten finns i

10 länder

Belarus
Bulgarien
Lettland
Litauen
Polen
Rumänien
Ryssland
Slovakien
Tyskland
Ukraina

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Visenten eller europeisk bison (Bison bonasus) är en av de två nu levande bisonarterna och Europas tyngsta vilda landdjur. Den försvann ur större delen av Europa och Asien under senantiken och medeltiden, fanns in på 1900-talet bara kvar i norra Centraleuropa och norra Kaukasus, och jagades sedan helt ut ur det vilda. Alla visenter som lever i dag härstammar från tolv grundare i fångenskap, och dagens hjordar förvaltas som två separata linjer. Avel och återinförsel sedan 1951 har gett frilevande hjordar i bland annat Polen, Litauen, Belarus, Ukraina, Bulgarien, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Lettland, Schweiz, Tyskland och västra Kaukasus. Världsbeståndet var omkring 7 500 djur 2019, ungefär hälften i Polen och Belarus, och Białowieżaskogen har den största frilevande hjorden. IUCN, som 1996 klassade arten som starkt hotad, listar den i dag som nära hotad. I Sverige dog visenten ut för över 8 000 år sedan. Skansen fick sin första visent 1910 och spelade en stor roll för artens räddning; i dag hålls den i parker som Avesta visentpark och Eriksbergs Vilt- och Naturpark, och visentstamboken registrerade 123 djur i Sverige 2017.

Kapitel 02

Artkännedom

Nutida tjurar är 2,8–3,3 m långa, 1,8–2,1 m höga och väger 615–920 kg; kor är 2,4–2,9 m långa, 1,69–1,97 m höga och väger 424–633 kg. I det frilevande beståndet i Białowieża väger vuxna tjurar i snitt 634 kg och kor 424 kg, och kalvarna föds på 15–35 kg. Båda könen har horn. Jämfört med amerikansk bison är den i genomsnitt lättare men något högre i manken, med kortare hår på hals, huvud och framkropp men längre svans och längre horn. En orolig visent ger ifrån sig ett morrande läte, som tjurarna också använder under brunsten.

Kapitel 03

Beteende

Ett flockdjur som lever i blandade grupper — kor, kalvar, ungdjur på två–tre år och unga tjurar — om i snitt åtta till 13 djur, och i små tjurgrupper om ungefär två. Hjordarna är inga familjegrupper; de möts, slås ihop och delar sig igen efter att ha bytt djur. Korna leder och bestämmer var gruppen betar, medan de äldsta tjurarna håller sig i utkanten och träder fram när fara hotar eller under brunsten. Visenten försvarar inget revir, och hjordarnas områden överlappar brett kring ängar och vatten. Den äter främst gräs, halvgräs och örter och kvistar också skott, kvistar, bark och löv; en vuxen tjur kan äta 32 kg om dagen på sommaren. Den måste dricka varje dag och slår på vintern sönder isen med klövarna. Brunsten pågår från augusti till oktober, då äldre tjurar hindrar dem på fyra till sex år från att para sig; efter omkring 264 dagar föder kon en enda kalv. I det vilda blir den 18–24 år.

Kapitel 04

Jakten

Människan har jagat visenten för hud, kött och dryckeshorn sedan antiken, och det var jakten som gjorde slut på den. I Białowieżaskogen skyddades den av de polsk-litauiska härskarna — Sigismund II August införde dödsstraff för tjuvjakt på visent där vid mitten av 1500-talet — men under första världskriget dödade tyska trupper 600 djur för nöjes skull och för kött, hudar och horn. Den sista vilda visenten i Polen sköts 1921 och den sista i världen dödades av tjuvskyttar i västra Kaukasus 1927, varefter 48 fanns kvar i djurparker. Frilevande visenter möter fortfarande geväret när de vandrar för långt. I september 2017 sköts på myndigheternas order en tjur som simmat över Oder från Polen, den första vilda visenten i Tyskland på mer än 250 år.