Visselhöna

Ammoperdix griseogularis

Grupp: Skogs- och fältfågel
Storleksklass: Liten (under 10 kg)
Familj: Phasianidae

Utbredning

Asien

Biotop

Öken
Berg och fjäll

Utbredning

Länder arten finns i

10 länder

Afghanistan
Irak
Iran
Jordanien
Kuwait
Pakistan
Tadzjikistan
Turkiet
Turkmenistan
Uzbekistan

Utbredning från:Wikipedia country bird lists — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Visselhönan (Ammoperdix griseogularis) är en liten hönsfågel i familjen fasanfåglar med utbredning från sydostligaste Turkiet, nordöstra Syrien, södra Armenien och Irak norrut till sydvästra Kazakstan och österut genom Iran till sydöstra Uzbekistan, västra Tadzjikistan och Pakistan. Den delas inte in i några underarter. Närmaste släkting är ökenhönan i Egypten och på Arabiska halvön, och DNA-studier placerar släktet som systergrupp till en grupp med bland annat vaktlarna i Coturnix, berghönsen i Alectoris och Pternistis-frankolinerna. Den är stannfågel i torr, öppen och ofta kuperad terräng — klippig bergsöken, steniga sluttningar och wadier upp till omkring 2 000 meters höjd — och häckar nära vatten, oftast på flackare mark än ökenhönan. Där den delar område med berghönan håller den sig till lägre och varmare trakter. IUCN klassar den som livskraftig, med en världspopulation uppskattad till 150 000–250 000 vuxna individer, men beståndsutvecklingen är okänd.

Kapitel 02

Artkännedom

En rundnätt hönsfågel, 22–25 cm lång, huvudsakligen sandbrun med de vågiga brunvita flankstrimmor som är typiska för släktet. Hanen har grått huvud med ett svart streck genom ögat och en vit kindfläck, och halssidorna är vitfläckiga — huvudteckningen är det bästa sättet att skilja den från ökenhönan. Honan är en mycket urblekt version av hanen och med sin svaga huvudteckning betydligt svårare att skilja från ökenhönan. Sången är ett visslande, upprepat "våitt-våitt-våitt", som gett fågeln dess svenska namn.

Kapitel 03

Beteende

Visselhöns ses oftast i par eller små grupper om två till fyra, men flockar på över femtio fåglar har setts. Vid störning springer de hellre undan än flyger, och måste de flyga går de bara en kort sträcka på rundade vingar. Boet är en sparsamt fodrad grop i marken; kullen anges till i genomsnitt sex till nio ägg, och till så många som 8–16. Honan ruvar i ungefär tre veckor, och två kullar per säsong förekommer. Födan är en mängd olika frön samt skott, blad och bär och en del insekter.

Fältdata

Spår

Ett foto på verkliga spår efter Visselhöna. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.

Spårfoto:Humphrey Bolton CC BY-SA 2.0

Källor

Källor: See-see partridge — Wikipedia, Visselhöna — Wikipedia (sv) — läst 2026-10-29

Alectoris chukar

Samma underfamilj (Perdicinae)

AsienNordamerikaEuropaOceanien