Alla arter

Skogs- och fältfågel

Vaktel

Coturnix coturnix

Grupp
Skogs- och fältfågel
Storleksklass
Liten (under 10 kg)
Familj
Phasianidae

Utbredning

  • Europa
  • Afrika
  • Asien

Biotop

  • Odlingslandskap

Utbredning

Länder arten finns i

125 länder

  • Afghanistan
  • Albanien
  • Algeriet
  • Andorra
  • Angola
  • Armenien
  • Azerbajdzjan
  • Bahrain
  • Bangladesh
  • Belarus
  • Belgien
  • Bhutan
  • Bosnien och Hercegovina
  • Botswana
  • Bulgarien
  • Burkina Faso
  • Cypern
  • Danmark
  • Djibouti
  • Egypten
  • Elfenbenskusten
  • Eritrea
  • Estland
  • Eswatini

Utbredning från:Wikipedia country bird lists — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Vakteln (Coturnix coturnix) är en liten, marklevande hönsfågel i familjen fasanfåglar och, ovanligt för en hönsfågel, en utpräglad flyttfågel: den häckar över Palearktis och övervintrar i Afrika och södra Indien. Fem underarter erkänns. Den behandlades länge som samma art som japansk vaktel, som ser nästan likadan ut men har ett helt annat läte, och vars utbredningsområden möts i Mongoliet och vid Bajkalsjön utan synbar korsning. IUCN bedömer arten som livskraftig, med ett världsbestånd på 15–35 miljoner vuxna individer. I Sverige häckar den främst på slättbygderna i Götaland och Svealand och på Öland, och mer lokalt upp längs Norrlandskusten till ungefär Västerbotten; antalet varierar kraftigt mellan åren, och 2025 ändrades dess svenska rödlistning från nära hotad till livskraftig, med omkring 2 800 reproduktiva individer.

Kapitel 02

Artkännedom

En liten, kompakt och päronformad fågel, 16–18 cm lång med 32–35 cm vingbredd och en vikt på 70–140 g, som tyngst före flyttningen; honan är i regel något tyngre än hanen. Den är brunstreckad med vitt ögonbrynsstreck och, hos hanen, vit haka, och har långa vingar för att vara hönsfågel. Den hörs betydligt oftare än den syns. Hanens spelläte, vaktelslaget, är en högljudd visslande trestavig fras som upprepas tätt, oftast morgon och kväll och ibland nattetid.

Kapitel 03

Beteende

En marklevande fågel i öppen odlingsbygd och slåtterängar, som söker föda på marken efter ogräsfrön, spillsäd och insekter och deras larver. Den är ökänt svår att få syn på, håller sig dold i grödan och smyger hellre undan än flyger; även när den stöts håller den sig lågt och faller snart ner i skydd igen. Hanarna kommer till häckningsplatserna före honorna. I norra Europa börjar äggläggningen i mitten av maj och kan med omläggningar pågå till slutet av augusti. Honan lägger 8–13 ägg i en sparsamt fodrad grop, ett per dygn, och ruvar ensam; de kläcks samtidigt efter 17–20 dagar och de borymmande ungarna blir flygga vid omkring 19 dagar. Det moderna mekaniserade jordbruket försvårar häckningen, eftersom ruvande honor och ägg i grödan kan krossas av maskinerna.

Kapitel 04

Jakten

Vakteln jagas hårt under flyttningen genom Medelhavsområdet, och mycket stora mängder fångas i nät längs Egyptens medelhavskust: under höstflyttningen 2012 fångades uppskattningsvis 3,4 miljoner fåglar på norra Sinai och kanske så många som 12,9 miljoner i hela Egypten. Köttet anses välsmakande och äggen en delikatess, men vaktlar som hålls i bur för kött och ägg är oftast japansk vaktel, och förrymda fåglar kan hybridisera med vilda. I Sverige har vakteln ingen allmän jakttid i jaktförordningen, varken i nuvarande lydelse eller i den som träder i kraft den 1 juli 2027.

Spår efter Vaktel

Fältdata

Spår

Ett foto på verkliga spår efter Vaktel. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.

Spårfoto:Simone BoccaCC BY SA

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 2 av 52/5

  • Säljs som kött på en laglig marknad
  • Har en namngiven traditionell rätt
  • Publicerat sätt att hantera och tillaga
  • Äts i mer än ett land
  • Inga kända kostråd eller varningar

Innan du äter: Vaktelkött kan vara giftigt: vaktlar som ätit vissa växter — vilka är fortfarande omstritt — ger koturnism, en sjukdom med ömma muskler och muskelsönderfall som kan leda till njursvikt. Bara omkring var fjärde person som får i sig giftet blir sjuk. Det är beständigt och fettlösligt — fyra månader gamla inlagda vaktlar och potatis stekt i vaktelfett har båda förgiftat människor — och förekommer bara i vissa regioner och flyttriktningar.

Traditionella tillagningar

Vaktel med ben
Vaktel äts oftast hel, med ben och allt, eftersom benen är lätta att tugga och fågeln är för liten för att det ska löna sig att ta bort dem. Vakteln var förr mycket uppskattad i det franska köket och hör till det polska, maltesiska, italienska, mexikanska, spanska, egyptiska och indiska köket. Quail as food — Wikipedia

Källor

Källor: Common quail — Wikipedia, Vaktel — Wikipedia, Quail as food — Wikipedia, Coturnism — Wikipedia, Jaktförordning (1987:905) — Sveriges riksdag — läst 2026-10-29

Korshänvisning

Närbesläktade arter

Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.