Storskarv

Phalacrocorax carbo

Grupp: Sjöfågel
Storleksklass: Liten (under 10 kg)
Familj: Phalacrocoracidae

Utbredning

Europa
Asien

Biotop

Kust
Våtmark

Utbredning

Länder arten finns i

136 länder

Afghanistan
Albanien
Algeriet
Andorra
Angola
Armenien
Australien
Azerbajdzjan
Bahrain
Bangladesh
Belarus
Belgien
Bhutan
Bosnien och Hercegovina
Botswana
Brunei
Bulgarien
Burundi
Cypern
Danmark
Egypten
Estland
Eswatini
Etiopien

Utbredning från:Wikipedia country bird lists, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Storskarven (Phalacrocorax carbo) är en stor, vida spridd havsfågel i Gamla världen, Australasien och längs Nordamerikas atlantkust, som söker föda till havs nära land, i flodmynningar och i sjöar och vattendrag. Linné beskrev den 1758 som Pelecanus carbo; släktnamnet betyder "skallig korp" och carbo är latin för träkol. I Sverige förekommer två underarter: den kontinentala P. c. sinensis, ibland kallad mellanskarv, som utgör nästan hela häckningsbeståndet, och den atlantiska P. c. carbo, som främst är vintergäst. Förföljelse utrotade storskarven från Sverige i slutet av 1800-talet. Den återkom kring 1940-talet med en koloni i Kalmarsund, spred sig snabbt från slutet av 1980-talet och nådde omkring 44 000 häckande par om året 2006–2009, innan beståndet minskade något. Den är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv, och Naturvårdsverket bedömer att den har gynnsam bevarandestatus i Sverige.

Kapitel 02

Artkännedom

En stor, mörk vattenfågel, 70–102 cm lång med 121–160 cm vingbredd; vikten varierar över utbredningen från 1,5 till 5,3 kg, och de svenska sinensis-fåglarna väger omkring 2,5 kg. Dräkten är mest svart med bronsgrön och purpurfärgad glans, den långa näbben har en kraftig krok och gul naken hud vid roten, och den vuxna fågelns ögon är djupt havsgröna. Fötterna har simhud mellan alla fyra tår. Under häckningstiden har de vuxna en vit strupfläck, vita plymer på huvud och hals och en vit fläck på låret, som alla försvinner till vintern. Ungfåglarna är brunsvarta med ljus till vitaktig undersida och får vuxen dräkt först efter tre till fyra år. Den är tyst utom i häckningskolonierna, där den har olika gutturala läten.

Kapitel 03

Beteende

Storskarven häckar i kolonier vid våtmarker, vattendrag och skyddade kuster, återvänder till samma plats år efter år och bygger risbon i träd, på klipphyllor eller på marken på öar utan rovdjur. Tre till fem ljusblå eller gröna ägg ruvas i omkring 28–31 dagar. I Sverige är havsörnen en naturlig fiende och tar på vissa håll många av ungarna. Skarven fiskar genom att dyka med fötterna som drivkraft, stannar under ytan en till tre minuter och når 9,5 meters djup, och på vintern väljer den större fisk. Eftersom det yttre fjäderlagret tar in vatten ses den ofta sitta med utbredda vingar för att torka dem.

Kapitel 04

Jakten

Många fiskare ser skarven som en konkurrent, och den jagades förr nästan till utrotning; forskning tyder på att den har liten effekt på fiskbestånden, men någon samstämmighet finns inte. I Norge är skarven ett traditionellt jaktbyte, och omkring 10 000 skjuts varje år för att ätas. I Storbritannien ges licenser för avskjutning av ett bestämt antal. I Asien används skarvar fortfarande vid fiske. I Sverige har storskarven ingen jakttid, men jaktförordningens bilaga 4 tillåter skyddsjakt på enskilds initiativ, aldrig närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse: vid fasta och rörliga fiskeredskap (inte handredskap) och inom 300 meter från dem den 1 augusti–28 (29) februari; vid fiskodlingar och utsättningsplatser, från sju dygn före till sju dygn efter utsättning, året runt; i fredningsområden för fisk den 1 augusti–28 (29) februari; och vid flygplatser året runt. Från den 1 juli 2027 förlängs redskapsjakten till den 15 april, fredningsområdena blir öppna året runt, och Östersjön och sötvatten upp till första vandringshindret i Norrbottens och Västerbottens län läggs till den 1 augusti–15 maj. I övrigt beslutar länsstyrelsen om skyddsjakt; Naturvårdsverket påpekar att populationsreglerande jakt som är frånkopplad skadebilden inte är tillåten, och att sällan mer än hälften av de tilldelade skarvarna i sådana beslut fälls.

Fältdata

Spår

Ett foto på verkliga spår efter Storskarv. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.

Spårfoto:Emily Roberts CC BY

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 1 av 51/5

Säljs som kött på en laglig marknad
Har en namngiven traditionell rätt
Publicerat sätt att hantera och tillaga
Äts i mer än ett land
Inga kända kostråd eller varningar

Källor

Källor: Great cormorant — Wikipedia, Storskarv — Wikipedia (svenska), Jaktförordning (1987:905) — Sveriges riksdag, Naturvårdsverket: Förvaltningsplan för skarv — läst 2026-10-29