Rovdjur och pälsvilt

Leopard

Panthera pardus

Grupp: Rovdjur och pälsvilt
Storleksklass: Mellan (10–70 kg)
Familj: Felidae

Utbredning

Afrika
Asien

Biotop

Savann
Berg och fjäll
Skog

Utbredning

Länder arten finns i

62 länder

Afghanistan
Angola
Armenien
Azerbajdzjan
Bangladesh
Benin
Bhutan
Botswana
Burkina Faso
Burundi
Centralafrikanska republiken
Djibouti
Egypten
Ekvatorialguinea
Elfenbenskusten
Eritrea
Eswatini
Etiopien
Gabon
Ghana
Guinea
Guinea-Bissau
Indien
Indonesien

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Leoparden (Panthera pardus) är ett av de fem nu levande stora kattdjuren i släktet Panthera, med åtta erkända underarter i Afrika och Asien. Den uppstod i Afrika under tidig pleistocen, spred sig in i Eurasien och fanns en gång i hela Europa innan den dog ut där i slutet av senpleistocen. Den trivs nästan överallt där det finns skydd, från regnskog till stäpp, ökenkant och berg. IUCN klassar arten som sårbar. Förlust och fragmentering av livsmiljöer, minskande bytestillgång, konflikter med boskapsägare, troféjakt och tjuvjakt för skinn och ben tynger den, och i dag finns den bara i ungefär en fjärdedel av sitt historiska utbredningsområde. Mellan 2002 och 2012 beräknas minst fyra leoparder i veckan ha tjuvskjutits i Indien för den illegala handeln.

Kapitel 02

Artkännedom

Ett smärt, muskulöst kattdjur med förhållandevis korta ben och brett huvud. Pälsen går från blekgul till djupt guldgul med mörka fläckar samlade i rosetter — runda i Östafrika, mer fyrkantiga i södra Afrika och större i Asien — och varje djur har sitt eget mönster. Ökenleoparder är ljusare, skogs- och bergsleoparder mörkare. Buken är vit och den långa svansen, vit undertill, har vit spets. Svarta leoparder — de svarta pantrarna — bär en recessiv gen för melanism. Jaguarens rosetter är mörkare och har mindre fläckar inuti. Hanar har en mankhöjd på 60–70 cm och väger i regel 30,9–72 kg, undantagsvis upp till 91 kg; honor är 57–64 cm höga och väger 20,5–43 kg. Huvud och kropp mäter 92–183 cm, svansen 66–102 cm. Kapleoparder är små; hanarna når bara 20–45 kg.

Kapitel 03

Beteende

Leoparden lever ensam och revirhävdande, träffar andra bara för parning och är mest aktiv från skymning till gryning; dagen vilar den i snår, bland stenar eller utmed grenar. En leopard kan gå 25 km på en natt. Dess mest kända läte är ett sågande vrål av djupa, upprepade stötar. Den klättrar väl, går ner för träd med huvudet före, springer i över 58 km/h och hoppar mer än 6 m. Den föredrar byten på 10–40 kg — impala, buskbock, dykarantilop, axishjort — och över 100 bytesarter finns belagda. Den smyger sig inom ungefär 5 m, gör ett språng och dödar små byten med ett bett i nacken och större genom att hålla strupen. Stora byten släpas upp i träd, in i buskar eller grottor, utom räckhåll för lejon och hyenor; en leopard drog en ung giraff på nästan 125 kg 5,7 m upp i ett träd. Lejon står för upp till 22 procent av leopardernas dödsfall i Sabi Sand Game Reserve, och i Asien dominerar tiger och asiatisk vildhund över den. Honorna börjar oftast föröka sig vid två och ett halvt till tre års ålder. Dräktigheten varar 90 till 105 dagar, kullen är två till fyra ungar som föds i en grotta, en klippskreva eller ett ihåligt träd, och ungarna stannar hos modern i 18 till 24 månader.

Kapitel 04

Jakten

Leoparden står i CITES bilaga I. Jakt på arten är förbjuden i Botswana och Afghanistan, och i elva länder söder om Sahara är handeln begränsad till skinn och kroppsdelar från 2 560 djur. Sydafrikas egen CITES-tilldelning var 150 exporttillstånd för troféer om året; för 2016 satte landets miljödepartement alla jakttillstånd för leopard till noll, sedan dess vetenskapliga myndighet bedömt att troféjakten utgjorde en hög risk för arten när beståndets storlek var okänd och den illegala avskjutningen dåligt övervakad.