Storvilt
Mufflonfår
Ovis gmelini musimon
- Grupp
- Storvilt
- Storleksklass
- Mellan (10–70 kg)
- Familj
- Bovidae
Utbredning
- Europa
- Asien
Biotop
- Berg och fjäll
- Skog
Utbredning
Länder arten finns i
22 länder
- Andorra
- Belgien
- Cypern
- Danmark
- Finland
- Frankrike
- Italien
- Kroatien
- Luxemburg
- Nederländerna
- Polen
- Portugal
- Schweiz
- Slovakien
- Slovenien
- Spanien
- Sverige
- Tjeckien
- Tyskland
- Ukraina
- Ungern
- Österrike
Utbredning från:GBIF occurrence records — läst 2026-08-05
Kapitel 01
Översikt
Mufflonfåret (Ovis gmelini) är ett vildfår med naturlig utbredning på Cypern, i Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Iran och två skilda delar av Turkiet, och anses vara stamfar till alla tamfår. Under sen pleistocen fanns det ungefär i den bördiga halvmånen, och dess typiska livsmiljö är mjukt böljande kullar där stäpp möter skog. Det europeiska mufflonfåret på Sardinien och Korsika, som därifrån förts till många andra delar av Europa, ansågs en gång vara en kvarleva av en vild underart. Det räknas nu som förvildade ättlingar till tamfår, Ovis aries musimon — inga lämningar av mufflon har hittats på det omgivande fastlandet eller på öarna före yngre stenåldern. I Sverige har mufflon hållits i hägn sedan 1930-talet och lever nu också fritt i delar av Värmland, Västergötland, Södermanland, Västmanland, Västerbotten, Östergötland och Småland, på öar utanför västkusten och i Stockholms skärgård samt i norra Bohuslän; djur som satts ut på öar sprider sig när de vandrar över isen på vintern.
Kapitel 02
Artkännedom
Ett korthårigt får, rödbrunt till mörkbrunt med en mörk rand längs ryggen, svart buk och en ljus sadelteckning, som hos baggen ofta syns som ett ljusare parti mitt på ryggen. Baggarna har en mankhöjd på omkring 90 cm och väger runt 50 kg; tackorna väger runt 35 kg. Baggarna bär kraftiga horn som böjer sig bakåt i nästan ett helt varv och blir upp till 85 cm; en del tackor har korta horn, de flesta saknar horn.
Kapitel 03
Beteende
Tackor och lamm lever i små flockar, medan vuxna baggar håller sig ensamma eller i egna grupper. Mufflonfåren är mest aktiva i skymning och gryning men inte bundna till någon särskild tid på dygnet. De betar främst gräs och örter, äter även löv och kvistar och gnager bark på vintern, och kan nå 1,5 m upp genom att ställa sig på bakbenen. Baggarna har en sträng rangordning och slåss om tackorna; enligt Svenska Jägareförbundet infaller brunsten i oktober och november. De är könsmogna vid två till fyra års ålder, men en ung bagge behöver ungefär tre år till för att nå den rang som krävs för att få para sig, medan tackor kan bli dräktiga även med låg rang. Efter fem månaders dräktighet föder tackan ett eller två lamm på våren, oftast i april. I ursprungsområdet är fienderna främst leopard och schakal; i Sverige lodjur och varg.
Kapitel 04
Jakten
I det ursprungliga utbredningsområdet är mufflonfåret skyddat i Armenien och Azerbajdzjan, och i Turkiet och Iran får det jagas endast med särskild licens. Beståndet på Cypern är strikt skyddat enligt EU:s habitatdirektiv och står sedan november 2019 på CITES bilaga I. I Armenien har invånarna i Kalavan jagat det i århundraden. I Sverige har mufflonfår ingen säsongsbunden jakttid: jaktförordningen räknar upp dem bland de främmande viltarter som får jagas året runt, 1 juli–30 juni, för att förhindra skador. Liksom vid jakt på älg, hjort, rådjur och vildsvin ska en hund som är tränad för eftersök kunna finnas på skottplatsen inom två timmar, och en förare som kört på ett mufflonfår ska märka ut platsen och underrätta polisen.
Till bords
Kött och matlagning
Matbetyg 3 av 53/5
- Säljs som kött på en laglig marknad
- Har en namngiven traditionell rätt
- Publicerat sätt att hantera och tillaga
- Äts i mer än ett land
- Inga kända kostråd eller varningar
Källor
Källor: Mouflon — Wikipedia, Mufflonfår — Wikipedia (sv), Svenska Jägareförbundet: Mufflonfår, Jaktförordning (1987:905) — Sveriges riksdag, Venison — Wikipedia — läst 2026-10-29
Korshänvisning
Närbesläktade arter
Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.

Storvilt
Urial
Ovis vignei
Samma släkte (Ovis)

Storvilt
Sibiriskt snöfår
Ovis nivicola
Samma släkte (Ovis)

Storvilt
Marco Polo sheep
Ovis ammon polii
Samma släkte (Ovis)

Storvilt
Argali
Ovis ammon
Samma släkte (Ovis)

Storvilt
Amerikanskt snöfår
Ovis dalli
Samma släkte (Ovis)

Storvilt
Desert bighorn sheep
Ovis canadensis nelsoni
Samma släkte (Ovis)
