Storvilt

Östkaukasisk stenbock

Capra cylindricornis

Grupp: Storvilt
Storleksklass: Stor (70–300 kg)
Familj: Bovidae

Utbredning

Asien
Europa

Biotop

Berg och fjäll

Utbredning

Länder arten finns i

3 länder

Azerbajdzjan
Georgien
Ryssland

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Östkaukasisk stenbock eller östkaukasisk tur (Capra cylindricornis) är en vildget från den östra halvan av Stora Kaukasus, i Azerbajdzjan, Georgien och europeiska Ryssland, och står som nära hotad på IUCN:s rödlista. Utbredningen sträcker sig ungefär från berget Sjchara i Georgien till Babadag i Azerbajdzjan, mellan 800 och 4 000 m över havet, men arten går sällan högre än 3 500 m. Västgränsen är oklar, eftersom den överlappar med västkaukasisk stenbock. De flesta bestånden håller sig undan människor i extremt oländig, öppen terräng kring 3 000 m — bergsängar och klippmark med gles växtlighet. Där de får vara ostörda går de ner i mildare och betydligt lägre terräng, och några bestånd, främst i Azerbajdzjan, lever i skog året runt utan kontakt med de alpina flockarna. Arten undviker tät skog och på vintern skuggiga sluttningar.

Kapitel 02

Artkännedom

En get med stor men smal kropp och korta ben, och med stora skillnader mellan könen. Vuxna bockar har en mankhöjd på omkring 105 cm, en kroppslängd på 190 cm och väger runt 140 kg; getterna har en mankhöjd på 85 cm, är 138 cm långa och väger omkring 56 kg. Bockarna bär svagt lyrformade horn på 70 till 90 cm, getterna horn på bara 20 till 22 cm. Sommarpälsen är kort och sandgul, med smutsvit undersida och mörkbruna ränder längs benens framsida och på svansens ovansida. På vintern blir getter och unga bockar något gråare, men vuxna bockar blir helt mörkbruna utan benränder — det kännetecken som skiljer arten från västkaukasisk stenbock. Bockarna får vid fyra–fem års ålder ett skägg på omkring 12 cm, styvt och framåtriktat i stället för hängande.

Kapitel 03

Beteende

Under den varma årstiden betar stenbockarna sent på eftermiddagen, på natten och på morgonen och tillbringar de hetaste timmarna i skydd; på vintern kan flockarna stanna ute på öppna betesmarker hela dagen och växelvis beta och vila. De äter nästan all slags växtlighet — örter under vår och sommar, gräs, träd och buskar under höst och vinter — och kan förflytta sig 15 till 20 km på en dag. Varje år stiger de 1 500 till 2 000 m i maj och går ner igen i oktober, och de vuxna bockarna håller sig högre upp än getterna och ungdjuren. Utanför brunsten lever getterna i fasta grupper på omkring sju djur och de äldre bockarna i ungkarlsflockar på omkring tolv. Brunsten pågår från slutet av november till början av januari; bockarna reser sig på bakbenen, stångas och brottas med hornen, ibland så att de rullar nerför branterna tills den ena ger sig, och märker träd genom att skala av barken. Ett kid, sällan tvillingar, föds i maj eller juni efter 160 till 165 dagars dräktighet och klättrar i branta sluttningar redan efter ett dygn. Varg och lodjur tar ungarna.

Källor

Källor: East Caucasian tur — Wikipedia, Östkaukasisk stenbock — Wikipedia (sv) — läst 2026-10-29

Capra aegagrus

Samma släkte (Capra)

Asien