Storvilt

Vildget

Capra aegagrus

Grupp: Storvilt
Storleksklass: Mellan (10–70 kg)
Familj: Bovidae

Utbredning

Asien

Biotop

Berg och fjäll

Utbredning

Länder arten finns i

11 länder

Armenien
Azerbajdzjan
Georgien
Irak
Iran
Japan
Kenya
Pakistan
Ryssland
Turkiet
Turkmenistan

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Vildgeten (Capra aegagrus), vars nominatform är besoargeten (C. a. aegagrus), är tamgetens stamform. Den lever i skog, buskmark och klippterräng från Turkiet och Kaukasus till Iran, Turkmenistan, Afghanistan och Pakistan, upp till omkring 4 200 meters höjd. I Turkiet finns den upp till 3 250 m i Taurus och Antitaurus; i Kaukasus i bergsskogar i Dagestan, Tjetjenien och Georgien upp till 2 700 m; och den är påträffad i Armeniens Zangezurberg och Khosrovreservatet, i Nachitjevan i Azerbajdzjan, i Iran, i Kopet Dag i Turkmenistan och i Kirthar nationalpark i Pakistan, där sindhstenbocken (C. a. blythi) lever. Tamgeten fanns redan 6 000 år före Kristus, och fynd i Iran tyder på domesticering redan 8 000 eller 10 000 år före Kristus. Kretas kri-kri, som en gång räknades som en underart av vildget, anses i dag vara en förvildad tamget. IUCN listar vildgeten som nära hotad, och den hotas av förstörda livsmiljöer, tjuvjakt, skogsavverkning och konkurrens med boskap — tamgeten inräknad.

Kapitel 02

Artkännedom

En kraftig get med grova ben och breda klövar, 1,2–1,6 m lång med en 15–20 cm lång svans, 0,7–1,0 m i mankhöjd och 25–95 kg tung. På vintern har bockarna ofta en silvervit päls på ovansidan, med svartbrun undersida och delar av ansiktet, en mörk rand längs ryggen och en till över bogen från ryggen ned till bröstet; till sommaren blir pälsen kortare och mer rödbrun. Getterna är gulbruna året om, också de med mörk ryggrand. Båda könen har horn, bockens betydligt större: de liknar en bakåtböjd sabel och blir upp till 1,3 m långa, medan getens är 20–30 cm, jämförelsevis tunna och bara svagt böjda.

Kapitel 03

Beteende

Vildgetter söker föda främst från gryningen in på morgonen och från sen eftermiddag till skymningen; i särskilt varma trakter vilar de hela dagen och är aktiva på natten. De äter gräs, örter och andra växtdelar. Getterna lever hela livet i grupper med sina ungar och andra getter och lämnar flocken bara för att föda; bockarna bildar egna grupper om fyra eller fem med tydlig rangordning. I Kirthar nationalpark sågs grupper om två till 131 djur, med två getter per bock. I Dagestan börjar bockarna uppvakta i mitten av december och brunsten varar till tredje veckan i januari; äldre bockar driver bort yngre från getternas flockar. Efter omkring 170 dagar föds en till tre killingar, som kan gå inom ett dygn och avvänjs vid omkring sex månader. Getterna blir könsmogna vid 1½–2½ år och bockarna vid 3½–4; vildgetter blir 12 till 22 år.

Kapitel 04

Jakten

Vildgeten jagas för köttets skull, och tjuvjakt nämns först bland hoten mot bestånden. I Turkiet säljer jordbruks- och skogsministeriet jakträtter genom anbud: 2021 erbjöds 45 vildgetter, två i distriktet Sütçüler i Isparta och 43 i sju distrikt i Antalya, med beräknade intäkter på 3 miljoner lira, och beskedet möttes av krav i sociala medier och från lokala miljögrupper på att anbudet skulle stoppas och jakten förbjudas i hela landet.

Fältdata

Spår

Ett foto på verkliga spår efter Vildget. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.

Spårfoto:Joe Dillon CC BY

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 1 av 51/5

Säljs som kött på en laglig marknad
Har en namngiven traditionell rätt
Publicerat sätt att hantera och tillaga
Äts i mer än ett land
Inga kända kostråd eller varningar

Källor

Källor: Wild goat — Wikipedia, Vildget — Wikipedia (sv), Duvar English: Turkish ministry announces tender for hunting of 45 wild goats (25 May 2021) — läst 2026-10-29

Capra pyrenaica

Samma släkte (Capra)

Europa