
Foto:ALAN SCHMIERERCC0
Sjöfågel
Praktejder
Somateria spectabilis
- Grupp
- Sjöfågel
- Storleksklass
- Liten (under 10 kg)
- Familj
- Anatidae
Utbredning
- Arktis
- Nordamerika
Biotop
- Kust
Utbredning
Länder arten finns i
11 länder
- Finland
- Färöarna
- Grönland
- Island
- Kanada
- Norge
- Ryssland
- S:t Pierre och Miquelon
- Svalbard och Jan Mayen
- Sverige
- USA
Utbredning från:Wikipedia country bird lists, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05
Kapitel 01
Översikt
Praktejdern (Somateria spectabilis) är en stor havsand längs de arktiska kusterna i nordöstra Europa, Nordamerika och Asien. Den tillbringar största delen av året till havs på höga breddgrader och går upp på tundran bara för att häcka i juni och juli, längs kusterna av Alaska, Kanada, Grönland, Svalbard och Ryssland. Den övervintrar i arktiska och subarktiska vatten — framför allt Berings hav, västra Grönland, östra Kanada och norra Norge — i flockar som kan överstiga 100 000 fåglar, och ses varje år utanför nordöstra USA, Skottland och Kamtjatka. Linné förde den till Anas 1758; Leach flyttade den 1819 till Somateria, ”ullig kropp”, efter ejdrarnas dun. Spectabilis betyder ”prålig”, och det engelska king — en översättning av det isländska namnet — syftar på den orange, kronliknande knölen ovanför hanens näbb. Världspopulationen uppskattas till 800 000–900 000 individer och IUCN klassar den som livskraftig, även om trenden är nedåtgående. I Sverige är den ovanlig men ses regelbundet mellan mars och maj, oftast bland vanliga ejdrar längs sydkusterna; på Gotland sågs 1986 en ren flock på 21 fåglar.
Kapitel 02
Artkännedom
En stor havsand, 50–70 cm lång med ett vingspann på 86–102 cm, något mindre och kompaktare än ejdern och med mindre näbb. Hanarna väger i snitt 1,67 kg och honorna 1,57 kg, men en fågel kan väga allt från 0,9 till 2,2 kg under årets lopp. Hanen i praktdräkt är omisskännlig: mestadels svart kropp, gulvitt bröst, ljust blågrå hjässa och nacke, ljusgrön kind och röd näbb med en stor gulorange knöl; uppåtböjda tertialer står upp som två små ”segel” på ryggen. Honan är varmt brun med svartaktig teckning som är mer vinkelformad än ejderns, en ljus fläck vid näbbroten och en ljus ögonring som böjer nedåt bakom ögat; de uppåtböjda mungiporna ger henne ett vänligt uttryck. Unga hanar behöver tre år för att få full adult dräkt. Hanens läte är ett darrande, duvlikt kuttrande; honan skrockar, grymtar och morrar.
Kapitel 03
Beteende
Större delen av året lever praktejdern till havs och dyker efter bottenlevande ryggradslösa djur — blötdjur, kräftdjur som kungskrabba, sjöborrar, sjöstjärnor och havsanemoner — och tar hjälp av vingarna vid djupare dyk. På häckningsplatserna söker den i stället föda i sötvattenssjöar och gölar, där den simmande plockar små ryggradslösa djur från ytan. Boet är en uppskrapad grop på torr tundra, oftast nära vatten och vanligen inom 50 km från kusten, fodrad med växtdelar och honans eget dun; hon lägger 2–7 ägg och ruvar ensam i 22–23 dagar, och därefter tar honorna gemensamt hand om ungarna. Hanarna samlas snart efter äggläggningen och flyger till skyddade kuster för att rugga i juli och augusti. Vittrut, korp, labbar och fjällräv tar ägg och ungar. Den äldsta kända fågeln, en hona som ringmärktes vid Gambell i Alaska 1940, sköts i Utqiagvik 1958, nästan 19 år senare.
Kapitel 04
Jakten
Praktejdern är en regelbunden källa till färskt kött på våren för många arktiska folk. På yupik heter den qengallek; fåglarna passerar Yukon–Kuskokwimdeltat från slutet av april och jagas där i stora mängder, och i maj sträcker flera hundra tusen förbi Point Barrow på väg till häckningsplatserna. I Alaskas självhushållsjakt på fåglar under vår och sommar 2026 är praktejdern jaktbar, utom under ett uppehåll för praktejder och ejder i North Slope-regionen från 7 juni till 6 juli, och blyhagel är förbjudet. På Grönland hotas den övervintrande stammen av överexploatering, då 10–20 procent fälls varje år. I den amerikanska Atlantic Flyway räknas ejdrarna in i andfågelkvoten: högst 4 havsänder om dagen, varav högst 3 ejdrar och högst 1 ejderhona. I Sverige har praktejdern ingen jakttid — jaktförordningen ger jakttid för ejder men inte för den här arten, så den är fredad.
Till bords
Kött och matlagning
Matbetyg 2 av 52/5
- Säljs som kött på en laglig marknad
- Har en namngiven traditionell rätt
- Publicerat sätt att hantera och tillaga
- Äts i mer än ett land
- Inga kända kostråd eller varningar
Källor
Källor: King eider — Wikipedia, Praktejder — Wikipedia (sv), U.S. Fish & Wildlife Service: Regulations for the 2026 Alaska Subsistence Spring/Summer Migratory Bird Harvest, U.S. Fish & Wildlife Service: General Decision Frameworks for Annual Migratory Game Bird Hunting Seasons — Atlantic Flyway (27 August 2026), Jaktförordning (1987:905) — Sveriges riksdag — läst 2026-10-29
Korshänvisning
Närbesläktade arter
Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.

Sjöfågel
Ejder
Somateria mollissima
Samma släkte (Somateria)

Sjöfågel
Alfågel
Clangula hyemalis
Samma underfamilj (Anatinae)

Sjöfågel
Strömand
Histrionicus histrionicus
Samma underfamilj (Anatinae)

Sjöfågel
Storskrake
Mergus merganser
Samma underfamilj (Anatinae)

Sjöfågel
Amerikansk knölsvärta
Melanitta deglandi
Samma underfamilj (Anatinae)

Sjöfågel
Svartand
Anas rubripes
Samma underfamilj (Anatinae)