Storvilt

Sydlig serov

Capricornis sumatraensis

Grupp: Storvilt
Storleksklass: Stor (70–300 kg)
Familj: Bovidae

Utbredning

Asien

Biotop

Berg och fjäll
Skog

Utbredning

Länder arten finns i

11 länder

Bangladesh
Bhutan
Indien
Indonesien
Kambodja
Kina
Laos
Malaysia
Nepal
Thailand
Vietnam

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Sydlig serov eller sumatraserov (Capricornis sumatraensis) är ett getdjur i skogsklädda berg i Himalaya, Sydostasien och Kina, nära släkt med röd serov. I vid mening är den påträffad från centrala och södra Kina, Indien, Vietnam, Kambodja, Laos, Myanmar och Thailand till den indonesiska ön Sumatra. I Assam lever den i bergsskog ovanför 300 m och går ned till 100 m på vintern; i Nepals Himalaya föredrar den 2 500–3 500 m, och i Tibet följer utbredningen de skogklädda bergskedjorna. Var gränsen går är under omprövning. Svenska källor följer den nyare uppdelningen som behåller C. sumatraensis för seroverna på Malackahalvön, i södra Thailand, Malaysia och på Sumatra, och räknar kinesisk serov (C. milneedwardsii), röd serov (C. rubidus) och himalayaserov (C. thar) som egna arter. IUCN listar den snävare arten som sårbar. Tänder från mellersta pleistocen har hittats vid Khok Sung i Thailand.

Kapitel 02

Artkännedom

Ett getlikt djur med en mankhöjd på omkring 91 cm och en vikt på oftast runt 91 kg, med tät, svartgrå päls som är ljusare på undersidan. Grova, borstiga täckhår täcker den mjuka underullen i varierande grad, och en man löper från hornen längs halsen till mellan skulderbladen. Svansen är bara en kort stump. Hornen är korta, ljusa och svagt bakåtböjda, omkring 15 cm långa enligt den engelska beskrivningen och upp till 25 cm enligt den svenska, som tillskriver dem båda könen.

Kapitel 03

Beteende

Seroven är revirhävdande och lever ensam eller i små grupper. Aktiviteten är spridd över dygnet, med toppar både dag och natt. Den äter främst löv, men även gräs och andra växtdelar, vilket slitaget på tänderna hos både levande och fossila djur bekräftar; fossil från Khok Sung tyder på att den var ett skogsdjur redan under pleistocen. Honan föder en unge efter en dräktighet på omkring åtta månader.

Kapitel 04

Jakten

Seroven jagas för köttets skull och för kroppsdelar som anses ha läkande egenskaper, samtidigt som skogsskövling förstör dess livsmiljö. Den är skyddad enligt CITES bilaga I.

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 1 av 51/5

Säljs som kött på en laglig marknad
Har en namngiven traditionell rätt
Publicerat sätt att hantera och tillaga
Äts i mer än ett land
Inga kända kostråd eller varningar

Källor

Källor: Mainland serow — Wikipedia, Sydlig serov — Wikipedia (sv) — läst 2026-10-29

Ovis ammon

Samma underfamilj (Caprinae)

Asien