Bisamråtta

Ondatra zibethicus

Grupp: Småvilt
Storleksklass: Liten (under 10 kg)
Familj: Cricetidae

Utbredning

Nordamerika
Europa

Biotop

Våtmark

Utbredning

Länder arten finns i

19 länder

Belarus
Belgien
Finland
Frankrike
Kanada
Kazakstan
Kina
Liechtenstein
Luxemburg
Mexiko
Nederländerna
Polen
Rumänien
Ryssland
Tjeckien
Tyskland
Ukraina
USA
Österrike

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Bisamråttan (Ondatra zibethicus) är en medelstor, halvt vattenlevande gnagare, den enda nu levande arten i sitt släkte och den största i underfamiljen Arvicolinae, som annars mest består av sorkar och lämlar. Den har sin naturliga utbredning i större delen av Kanada och USA och en liten del av norra Mexiko, och lever i söt- och saltvattenvåtmarker, åar, sjöar och dammar. Där den blir talrik kan den beta bort mycket av en våtmarks växtlighet, och den anses forma floran särskilt i präriens våtmarker. Den fördes till Europa för pälsdjursuppfödning i början av 1900-talet — fem djur släpptes vid Dobříš i Böhmen 1905 — och är i dag invasiv i nordvästra Europa; sedan 2017 står den på EU:s förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Den vandrade in i norra Sverige från Finland på 1950-talet och var tidvis talrik i Norrbotten och Västerbotten, men har senare i stort sett försvunnit från stora delar av det området, troligen på grund av sjukdom. Huvudpopulationen finns nu vid den sydliga fronten i Västernorrland, kring Härnösand söder om Höga kusten.

Kapitel 02

Artkännedom

En vuxen bisamråtta är 40–70 cm lång, varav hälften är svans, och väger 0,6–2 kg — ungefär fyra gånger så mycket som en brunråtta men bara något längre, och betydligt mindre än bävern, som den ofta delar vatten med. Svenska Jägareförbundet beskriver den som stor som en liten kanin och rödbrun. Den korta, täta pälsen är mellan- till mörkbrun eller svart, något ljusare på buken, och grånar med åldern; de två pälslagren håller det kalla vattnet ute. Svansen avslöjar den: lång, täckt av fjäll i stället för hår och hoptryckt från sidorna, en form som bara bisamråttan har. På land släpar den efter marken, vilket gör spåren lätta att känna igen. De delvis simhudsförsedda bakfötterna står för simningen medan svansen styr. Myskkörtlarna sitter i svansen.

Kapitel 03

Beteende

Bisamråttor lever i familjer med hane, hona och ungar, och på våren slåss de med andra bisamråttor om revir och partner, ofta så att djur skadas eller dör. De gräver gångar i strandbrinken med en ingång under vattnet, 15–20 cm bred, eller bygger i kärr hyddor av växtdelar och dy upp till 90 cm höga, vars öppningar de i snörika trakter täpper till varje dag. De bygger också födoplattformar av avbitna växter ute i vattnet. De är mest aktiva nattetid och i gryning och skymning och lever på kaveldun och andra vattenväxter, som utgör omkring 95 procent av födan, men tar även sötvattensmusslor, grodor, kräftor, fisk och små sköldpaddor. De lägger inga vinterförråd och följer sina egna stigar även under isen, och kan stanna under vatten i 12 till 17 minuter. I Sverige sker parningen vid islossningen, och räv och mink är viktiga fiender.

Kapitel 04

Jakten

Bisampälsen är varm och blir prima i norra Nordamerika i början av december. Fällfångsten blev där en viktig näring i början av 1900-talet, då pälsen klipptes, färgades och såldes i stor skala som 'Hudson seal'. I Belgien, Frankrike och Nederländerna, där grävandet skadar de vallar och diken som låglandet är beroende av, fångas bisamråttan i fällor, förgiftas och jagas för att hålla nere bestånden. I Sverige är bisam lovlig att jaga året runt för den som har jakträtten. På uppdrag av Naturvårdsverket arbetar Svenska Jägareförbundet sedan 2018 med att utrota populationen söder om Höga kusten med fångstredskap och skjutvapen, sedan fältpersonalen utbildats i Nederländerna; Höga kusten är i sig en svårforcerad spridningsbarriär söderut. Observationer, hyddor och grävda hålor söder om Höga kusten och i Jämtland ska rapporteras till Jägareförbundet.

Fältdata

Spår

Ett foto på verkliga spår efter Bisamråtta. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.

Spårfoto:no rights reserved CC0

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 3 av 53/5

Säljs som kött på en laglig marknad
Har en namngiven traditionell rätt
Publicerat sätt att hantera och tillaga
Äts i mer än ett land
Inga kända kostråd eller varningar

Traditionella tillagningar

Bisamråtta till fastemiddag: Längs Detroitfloden har katoliker sedan åtminstone tidigt 1800-tal dispens att äta bisamråtta på fastans fredagar; myskkörtlarna tas bort, kroppen rensas, förkokas i fyra timmar med lök och vitlök och steks sedan. Muskrat — Wikipedia

Källor

Källor: Muskrat — Wikipedia, Svenska Jägareförbundet: Bisam (Ondatra zibethicus), Svenska Jägareförbundet: Bisam — artpresentation — läst 2026-10-29

Marmota marmota

Samma ordning (Rodentia)

Europa