Alla arter

Rovdjur och pälsvilt

Mårdhund

Nyctereutes procyonoides

Grupp
Rovdjur och pälsvilt
Storleksklass
Liten (under 10 kg)
Familj
Canidae

Utbredning

  • Europa
  • Asien

Biotop

  • Våtmark
  • Skog

Utbredning

Länder arten finns i

15 länder

  • Danmark
  • Estland
  • Finland
  • Japan
  • Kina
  • Litauen
  • Mongoliet
  • Nordkorea
  • Polen
  • Rumänien
  • Ryssland
  • Sydkorea
  • Tyskland
  • Ukraina
  • Vietnam

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Mårdhunden (Nyctereutes procyonoides) är ett satt, rävlikt hunddjur med naturlig utbredning i Östasien, uppkallat efter sin tvättbjörnslika ansiktsteckning men närmast släkt med rävarna. Den är vitt spridd i sitt ursprungsområde och invasiv i Europa, dit den fördes för pälsnäringens skull. Den är ovanlig bland hunddjur i två avseenden: den går i vintervila under kalla vintrar, och den kan klättra i träd. Fyra underarter erkänns; japansk mårdhund, en gång räknad som en femte, anses i dag vara en egen art.

Kapitel 02

Artkännedom

Skallen liknar starkt de sydamerikanska rävarnas, särskilt krabbrävens, även om genetiska studier visar att de inte är nära släkt. Den är liten men stadigt byggd och måttligt långsträckt, med smala okbågar och väl utvecklade utskott, där hjässkammen är särskilt framträdande hos gamla djur. Tanduppsättningen speglar den allätande födan: små och svaga hörntänder och rovtänder, platta kindtänder, och tarmar 1,5 till 2 gånger längre än hos andra hunddjur. Bålen är lång och benen korta.

Kapitel 03

Beteende

En allätare som lever på insekter, gnagare, groddjur, fåglar, fisk, kräldjur, blötdjur, krabbor, sjöborrar, mänskligt avfall, as och ägg, liksom frukt, nötter och bär. Sorkar dominerar bland gnagarbytena i sank terräng och ersätts av ökenråttor på slättland som Astrachan. Grodor är det vanligaste groddjuret; den kan äta paddor med giftiga hudsekret. Parningen börjar från tidig februari till sen april beroende på plats. Mårdhundar är monogama och paren bildas oftast på hösten, även om hanar i fångenskap parat sig med fyra eller fem honor. Hanarna slåss kort men inte dödligt om honorna. Löpet varar från några timmar till sex dagar, då honan kan para sig upp till fem gånger, och honorna löper igen efter 20–24 dagar även när de är dräktiga. Dräktigheten är 61–70 dagar, med valpar födda i april och maj.

Kapitel 04

Jakten

Mårdhunden skadar bestånd av fågelvilt, särskilt på svämplan och längs flodmynningars stränder, där den under våren nästan uteslutande lever på ägg och ungar. Fågel utgör 15–20 procent av födan i Litauen, 46 procent på Okas svämmarker och 48,6 procent i Voronezjreservatet. Den skadar också bisamnäringen genom att förstöra bon och äta ungarna, och i Ukraina går den på köksträdgårdar, melonodlingar, vingårdar och majsplantor. Den jagas typiskt från november tills snön blir djup. I Fjärran östern jagas den nattetid med lajkor och blandrashundar. I det införda utbredningsområdet fälls den oftast som bifångst under jakt på andra arter. Hund är den klart effektivaste metoden, med 80–90 procents framgång mot 8–10 procent med gevär och 5–7 procent med fällor.

Spår efter Mårdhund

Fältdata

Spår

Ett foto på verkliga spår efter Mårdhund. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.

Spårfoto:no rights reservedCC0

Källor

Källor: Common raccoon dog — Wikipedia — läst 2026-08-05

Korshänvisning

Närbesläktade arter

Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.