Alla arter

Storvilt

Ren

Rangifer tarandus tarandus

Grupp
Storvilt
Storleksklass
Stor (70–300 kg)
Familj
Cervidae

Utbredning

  • Europa
  • Arktis

Biotop

  • Tundra
  • Barrskog

Utbredning

Länder arten finns i

4 länder

  • Finland
  • Island
  • Norge
  • Sverige

Utbredning från:GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Fjällrenen (Rangifer tarandus tarandus) — fjellrein eller villrein på norska — är en medelstor till stor underart av ren, hemmahörande på västra skandinaviska halvön. Verkligt vild fjällren finns i dag bara i västra Skandinavien, med de största bestånden i centrala och södra Norge: 70 000 till 80 000 totalt, koncentrerade till Sør-Trøndelag, Nord-Trøndelag och norra Hedmark, med en mindre stam på 6 000 till 7 000 på Hardangervidda. Stammen är förvaltad, och återhämtningen är sen. Vildren i Norge var helt fredad 1902–1906; beståndet sjönk ändå igen och låg på 1920-talet på omkring 2 700 djur. Kvoter som infördes på 1930-talet förde tillsammans med vandringarna stammen tillbaka över 30 000 i mitten av 1990-talet. Fjällren jagas i dag allmänt för köttets skull och som troféjakt.

Kapitel 02

Artkännedom

Ett medelstort till stort partåigt hovdjur med tjock dubbelpäls mot den norska vintern. Tjurar väger i snitt 70 till 150 kg, vajor 40 till 100 kg. Båda könen bär horn — ovanligt bland hjortdjur — men vajorna slåss inte med dem mot varandra; de använder dem för att försvara foder eller mark mot inkräktare. Sommarpälsen är mest ljusbrun med vit spegel, och hos vissa genetiska varianter svarta ben och krämvit hals. Vinterpälsen går från krämvit med beige bogar och rygg till helt krämvit. Fysiologin är byggd för kyla. Renens hemoglobin lämnar ifrån sig syre effektivt även vid mycket låga temperaturer, vilket har betydelse eftersom benen regelmässigt hålls långt kallare än kroppens kärna — regional heterotermi. I värme växlar renen från nos- till munandning för att göra sig av med värme.

Spår efter Ren

Fältdata

Spår

Ett foto på verkliga spår efter Ren. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.

Spårfoto:LeeAnn LatremouilleCC BY

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 4 av 54/5

  • Säljs som kött på en laglig marknad
  • Har en namngiven traditionell rätt
  • Publicerat sätt att hantera och tillaga
  • Äts i mer än ett land
  • Inga kända kostråd eller varningar

Innan du äter: Lever och njure från ren lagrar kadmium och rekommenderas inte som föda; muskelköttet berörs inte. Livsmedelsverket räknar inälvor från vilt bland de största bidragen till kadmium i kosten.

Traditionella tillagningar

Renskav
Fryst renkött hyvlat tunt och stekt hårt och snabbt, den vardagliga samiska och nordnordiska tillagningen, oftast avslutad med grädde och serverad med lingon och potatis. Sautéed reindeer — Wikipedia
Rimmad och rökt ren
Saltning, torkning och kallrökning är det traditionella sättet att hålla köttet, och ytterfilé och stek konserveras fortfarande så i hela norra Skandinavien. Charcuterie — Wikipedia

Källor

Källor: Mountain reindeer — Wikipedia, Livsmedelsverket: Kadmium — läst 2026-08-05

Korshänvisning

Närbesläktade arter

Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.