Storvilt
Älg
Alces alces
- Grupp
- Storvilt
- Storleksklass
- Mycket stor (300 kg+)
- Familj
- Cervidae
Utbredning
- Nordamerika
- Europa
- Asien
Biotop
- Barrskog
- Våtmark
Utbredning
Länder arten finns i
23 länder
- Belarus
- Danmark
- Estland
- Finland
- Kanada
- Kazakstan
- Kina
- Kroatien
- Lettland
- Litauen
- Moldavien
- Mongoliet
- Norge
- Polen
- Rumänien
- Ryssland
- Slovakien
- Sverige
- Tjeckien
- Tyskland
- Ukraina
- Ungern
- USA
Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05
Kapitel 01
Översikt
Älgen (Alces alces) är världens största och högsta hjortdjur och den enda arten i släktet Alces. Den är ett köldanpassat djur i den cirkumpolära barrskogen och i norra halvklotets tempererade löv- och blandskogar, och trivs i svalt tempererat och subarktiskt klimat. Den är ingen sällsynt art. Kanada har uppskattningsvis 500 000 till 1 000 000 älgar och USA omkring 300 000, varav enbart Alaska stod för ungefär 200 000 enligt en delstatlig uppskattning 2011. Jakten har format förhållandet mellan älg och människa i både Eurasien och Nordamerika så länge de delat marker.
Kapitel 02
Artkännedom
En vuxen älg mäter 1,4–2,1 m i mankhöjd, i genomsnitt mer än 30 cm högre än närmast största hjortdjur. Tjurar väger normalt 380–700 kg och kor 200–490 kg, beroende på ras, ålder och kondition. Svansen är tillbakabildad, 6–8 cm — till skillnad från andra hovdjur för kort för att vifta bort insekter. Säkraste kännetecknet är hornen. De flesta älgtjurar bär breda skovelhorn, platta blad med taggar längs ytterkanten, där alla andra hjortdjur bär spetsiga, kvistlika stänger. Hornens storlek och taggarnas symmetri följer tjurens foder och ålder, och korna tycks välja på båda. Nordeuropeiska bestånd visar skovelformen; sydligare gör det oftast inte.
Kapitel 03
Beteende
Älgen är övervägande dagaktiv och i regel ensamlevande, och det starkaste bandet är det mellan ko och kalv. De samlas sällan, men flera kan hålla till nära varandra under brunsten. Brunsten pågår under september och oktober. Mogna tjurar slutar äta helt under ungefär två veckor av den, en fasta som tillskrivs neurofysiologiska förändringar som ställer om luktsinnet mot kornas urin. Båda könen låter: tjuren ger tunga grymtningar som hörs upp till 500 m, kon ett gnällande läte. Tjurarna slåss om tillträde, men känner först av varandra och gör oftast upp saken utan kontakt. Älgen betar löv, inte gräs. En vuxen behöver omkring 96 megajoule om dagen och kan äta 32 kg foder för att få i sig det — örter samt skott av vide och björk på land, och så mycket som halva födan i vattenväxter som näckrosor och nate, vilka ger mindre energi men bär det natrium landväxterna saknar. På vintern drar samma saltbehov djuren ut på saltade vägar. Värmen är den verkliga begränsningen: tjock päls och låg yta i förhållande till volym gör älgen utmärkt i kyla och dålig i värme, så varma dagar söker den skugga, vind eller vatten, och en ko som inte får i sig tillräckligt under en het sommar kan utebli med kalv.

Fältdata
Spår
Ett foto på verkliga spår efter Älg. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.
Spårfoto:Полина ПолежанкинаCC BY
Till bords
Kött och matlagning
Matbetyg 4 av 54/5
- Säljs som kött på en laglig marknad
- Har en namngiven traditionell rätt
- Publicerat sätt att hantera och tillaga
- Äts i mer än ett land
- Inga kända kostråd eller varningar
Innan du äter: Lever och njure från älg lagrar kadmium och rekommenderas inte som föda; muskelköttet berörs inte. Livsmedelsverket räknar inälvor från vilt bland de livsmedel som bidrar mest till kadmiumintaget.
Traditionella tillagningar
- Älgstek
- Den klassiska nordiska steken — stek eller ytterlår spickat och ugnsstekt, serverat med gräddsås och pressgurka. Älgkött är så magert att det oftast bardéras eller tillagas till låg innertemperatur. Venison — Wikipedia
- Charkuterier av vilt
- Älg görs i hela Skandinavien till korv och lufttorkat kött; bog och hals går till färs och korv medan ytterfilén sparas hel. Charcuterie — Wikipedia
Källor
Källor: Moose — Wikipedia, Livsmedelsverket: Kadmium — läst 2026-08-05
Korshänvisning
Närbesläktade arter
Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.

Storvilt
Rådjur
Capreolus capreolus
Samma underfamilj (Odocoileinae)

Storvilt
Caribou
Rangifer tarandus granti
Samma underfamilj (Odocoileinae)

Storvilt
Ren
Rangifer tarandus tarandus
Samma underfamilj (Odocoileinae)

Storvilt
Svartsvanshjort
Odocoileus hemionus
Samma underfamilj (Odocoileinae)

Storvilt
Vitsvanshjort
Odocoileus virginianus
Samma underfamilj (Odocoileinae)

Storvilt
Columbian blacktail deer
Odocoileus hemionus columbianus
Samma underfamilj (Odocoileinae)
