Alla arter

Sjöfågel

Årta

Spatula querquedula

Grupp
Sjöfågel
Storleksklass
Liten (under 10 kg)
Familj
Anatidae

Utbredning

  • Europa
  • Asien

Biotop

  • Våtmark

Utbredning

Länder arten finns i

114 länder

  • Afghanistan
  • Albanien
  • Algeriet
  • Armenien
  • Azerbajdzjan
  • Bahrain
  • Bangladesh
  • Belarus
  • Belgien
  • Bhutan
  • Bosnien och Hercegovina
  • Brittiska territoriet i Indiska oceanen
  • Brunei
  • Bulgarien
  • Burundi
  • Cypern
  • Danmark
  • Djibouti
  • Egypten
  • Eritrea
  • Estland
  • Etiopien
  • Filippinerna
  • Finland

Utbredning från:Wikipedia country bird lists, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Årtan (Spatula querquedula) är en liten simand som häckar i stora delar av Europa och över hela Palearktis, på gräsmarker intill grunda kärr och stäppsjöar. Den är en utpräglad flyttfågel: hela beståndet drar under den nordliga vintern till Afrika, Indien, Bangladesh och Australasien, där stora flockar kan samlas. På Brittiska öarna är den en sällsynt häckfågel, mest i ostörda kärr i Norfolk och Suffolk. Linné beskrev den 1758 som Anas querquedula, ett latinskt ord som tros härma lätet. En studie av mitokondrie-DNA 2009 delade upp det gamla släktet Anas, och årtan flyttades tillsammans med skedänderna till det återupplivade släktet Spatula. Det engelska namnet garganey, från 1600-talet, kommer av lombardiskans gargenei. IUCN klassar arten som livskraftig, och den omfattas av AEWA.

Kapitel 02

Artkännedom

En liten and, omkring 41 cm lång med 58–69 cm vingbredd och en vikt på 300–440 g. Hanen går inte att ta miste på, med brunt huvud och bröst, ett brett vitt ögonbrynsstreck, mörk hjässa och rödbrunt ansikte; resten av fjäderdräkten är grå, med lösa grå skulderfjädrar, och näbb och ben är grå. I flykten visar han ljusblå framvinge och en vitkantad vingspegel, och på vattnet tydliga vita kanter på tertialerna. Den bruna honan måste skiljas från krickhonan med viss omsorg: kraftigare ansiktsteckning — ljust ögonbrynsstreck, mörkt ögonstreck och en ljus fläck vid näbbroten avgränsad av ett andra mörkt streck — och tätare huvudskakningar när hon söker föda är goda kännetecken. Den äter mest genom att skumma ytan snarare än att tippa, och lyfter som krickan lätt från vattnet i snabb, kastande flykt. Hanen har ett säreget knarrande läte; honan är tystlåten för att vara en and.

Kapitel 03

Jakten

I Sverige har årtan ingen allmän jakttid i jaktförordningen, varken i nuvarande lydelse eller i den som träder i kraft den 1 juli 2027 — den ändringen ger snatteranden jakttid, men inte årtan.

Källor

Källor: Garganey — Wikipedia, Jaktförordning (1987:905) — Sveriges riksdag — läst 2026-10-29

Korshänvisning

Närbesläktade arter

Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.