Rovdjur och pälsvilt

Knubbsäl

Phoca vitulina

Grupp: Rovdjur och pälsvilt
Storleksklass: Stor (70–300 kg)
Familj: Phocidae

Utbredning

Europa
Nordamerika

Biotop

Kust

Utbredning

Länder arten finns i

22 länder

Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Grönland
Irland
Island
Isle of Man
Japan
Kanada
Mexiko
Nederländerna
Norge
Portugal
Ryssland
S:t Pierre och Miquelon
Spanien
Storbritannien
Svalbard och Jan Mayen
Sverige
Tyskland
USA

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Knubbsälen (Phoca vitulina) är en äkta säl längs tempererade och arktiska kuster på norra halvklotet och den mest spridda av alla sälar, med förekomst längs norra Atlanten och Stilla havet samt i Östersjön och Nordsjön. I Sverige lever den längs västkusten och i södra Östersjön, och den är Bohusläns landskapsdjur. Världsbeståndet är 350 000–500 000 djur och arten som helhet är inte hotad, men bestånden vid Grönland, Hokkaidō och i Östersjön är undantag. Sälpest slog hårt i svenska vatten: 1988 och igen 2002 dog ungefär hälften av knubbsälarna längs kusten, och båda utbrotten började vid den danska ön Anholt i Kattegatt.

Kapitel 02

Artkännedom

Kort kropp och korta simfötter, runt huvud och tydligt V-formade näsborrar; som andra äkta sälar saknar den ytteröra. Varje djur har ett eget fläckmönster, mörkt på ljust eller ljust på mörkt, på en päls som går från brunsvart över gulbrunt till grått. Vuxna djur blir 1,85 m inklusive huvud och simfötter och väger 55–168 kg, honorna i regel mindre. Profilen är snabbaste sättet att skilja den från gråsäl i svenska vatten: knubbsälens huvud är konkavt, med markerad panna och nos, medan den större gråsälens är rakt eller välvt.

Kapitel 03

Beteende

Knubbsälen är ensam till havs men sällskaplig när den ligger uppe och under fortplantningstiden. Den håller sig till välkända viloplatser — klippor, sandbankar, is eller dy — går sällan mer än 20 km ut från land och kan simma långt upp i stora älvar efter vandringsfisk. Bytet är mest fisk; i svenska vatten är plattfisk och sill vanliga, liksom skarpsill, torsk och tobis. Till skillnad från de andra svenska sälarna föder knubbsälen sin kut på sommaren, oftast i mitten av juni, och kuten saknar kutpäls och kan simma redan några minuter efter födseln. Den växer från omkring 9 kg vid födseln till 25–30 kg vid avvänjningen tre till fyra veckor senare. Uppvaktning och parning sker i vattnet, och pälsbytet strax efter fortplantningen håller sälarna på land länge, då störningar från människor kan skrämma bort dem.

Kapitel 04

Jakten

Människan jagade knubbsäl för kött, päls och tran redan under forntiden, och i New England betalades skottpengar på varje skjuten säl tills arten nästan var borta från kusten. Skyddsåtgärder infördes på 1970-talet och jakt är i dag olaglig i större delen av utbredningsområdet; att döda sälar som anses hota fisket är fortfarande lagligt i Norge och Kanada. I Sverige har knubbsälen ingen allmän jakttid. Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt och får sedan februari 2022 även besluta om licensjakt på knubbsäl och gråsäl. Beslutet för 2026–2027 tillåter skyddsjakt på 200 knubbsälar i Västra Götalands och Hallands län samt tre kommuner i Skåne, och bara vid yrkesfiskets redskap som sälar skadat eller i fredningsområden för fisk. Den som jagar från båt ska ha gått utbildning i säljakt, och varje fälld eller påskjuten säl ska anmälas till Naturvårdsverket senast närmaste vardag. Från den 1 juli 2027 får säl enligt jaktförordningen även jagas året runt i sötvattensområde för att förebygga skador.

Fältdata

Spår

Ett foto på verkliga spår efter Knubbsäl. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.

Spårfoto:Garth Harwood CC BY

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 2 av 52/5

Säljs som kött på en laglig marknad
Har en namngiven traditionell rätt
Publicerat sätt att hantera och tillaga
Äts i mer än ett land
Inga kända kostråd eller varningar

Innan du äter: Livsmedelsverket räknar säl bland de svenska vilda djur som kan bära trikiner, vid sidan av vildsvin, björn, varg, lodjur, räv och järv. Parasiten dör vid omkring 60–65 °C när köttet tillagas i ugn, men kräver över 70 °C på grill.

Traditionella tillagningar

Suaasat: En traditionell inuitisk soppa på säl, val, ren eller sjöfågel. Knubbsäl hör till de sälarter som inuitiska jägare fångar beroende på årstid. Inuit cuisine — Wikipedia

Källor

Källor: Harbor seal — Wikipedia, Knubbsäl — Wikipedia, Svenska Jägareförbundet: Knubbsäl, Jaktförordning (1987:905) — Sveriges riksdag, Naturvårdsverket: Jakt på säl, Naturvårdsverket: Beslut om skyddsjakt på knubbsäl 2026–2027 (NV-25-040298), Livsmedelsverket: Trikiner, Inuit cuisine — Wikipedia — läst 2026-10-29