Småvilt
Himalayamurmeldjur
Marmota himalayana
- Grupp
- Småvilt
- Storleksklass
- Liten (under 10 kg)
- Familj
- Sciuridae
Utbredning
- Asien
Biotop
- Berg och fjäll
Utbredning
Länder arten finns i
4 länder
- Indien
- Kina
- Nepal
- Pakistan
Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database — läst 2026-08-05
Kapitel 01
Översikt
Himalayamurmeldjuret (Marmota himalayana) lever på alpina gräsmarker i Himalaya och på Tibetanska högplatån på 3 000–5 500 meters höjd, i nordöstra Pakistan, norra Indien, Nepal, Bhutan och Kina. I Indien kan det ses i högländerna i Ladakh och Kashmir, och i Kina är det påträffat i Xinjiang, Qinghai, Gansu, Tibet, västra Sichuan och Yunnan. Hodgson beskrev det 1841 utifrån skinn från Himalaya; två underarter erkänns, nominatformen och M. h. robusta från Sichuan. Dess närmaste släkting är tarbaganmurmeldjuret, och i väster möter utbredningen långsvansat murmeldjur, men de två är inte kända för att korsa sig. Det lever på kortgräsig stäpp och i alpin terräng, oftast ovanför trädgränsen men under den eviga snön. IUCN klassar arten som livskraftig tack vare det stora utbredningsområdet och den troligen stora populationen.
Kapitel 02
Artkännedom
Ett av de största murmeldjuren, ungefär som en stor huskatt: totallängd 45–67 cm, varav den korta svansen bara är 12–15 cm, och vikt 4–9,2 kg — lägst på våren efter vinterdvalan och högst före den, i snitt över 7 kg på hösten hos båda könen. Ingen storleksskillnad mellan könen har påvisats. Den täta, ulliga pälsen är rödgrå på ryggen och rödgulaktig på öron, buk och ben, medan nosryggen och svansspetsen är mörkbruna. Skallen är förhållandevis stor, öronen små och bakfötterna mycket stora, upp till 10 cm långa.
Kapitel 03
Beteende
Himalayamurmeldjuren lever i kolonier och är dagaktiva, mest tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen. De gräver ovanligt djupa gångar — 2 till 3,5 meter för vardagsbruk och upp till 10 meter för vinterdvalan — där jorden är lätt och djup nog, och på idealiska alluviala terrasser kan en koloni rymma upp till 30 familjer, med så många som tio på en kvadratkilometer. Kolonin går i dvala tillsammans från senhösten till tidig vår, i snitt i sju och en halv månad. De äter de mjuka, saftiga delarna av betesmarkens gräs och starr och blommande växter som gentianor, vivor, smörblommor och maskrosor, och undviker gammal växtlighet som smakar bittert. Honorna blir könsmogna vid två års ålder och föder efter ungefär en månads dräktighet två till elva ungar. Bland fienderna finns snöleopard, tibetansk varg, rödräv och kungsörn; i Ladakh har murmeldjur som matas av människor blivit mindre vaksamma och tas lättare av herrelösa hundar.
Källor
Källor: Himalayan marmot — Wikipedia, Himalayamurmeldjur — Wikipedia (sv) — läst 2026-10-29
Korshänvisning
Närbesläktade arter
Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.

Småvilt
Alpmurmeldjur
Marmota marmota
Samma släkte (Marmota)

Småvilt
Skogsmurmeldjur
Marmota monax
Samma släkte (Marmota)

Småvilt
Svartsvansad präriehund
Cynomys ludovicianus
Samma tribus (Marmotini)

Småvilt
Östlig rävekorre
Sciurus niger
Samma familj (Sciuridae)

Småvilt
Östlig gråekorre
Sciurus carolinensis
Samma familj (Sciuridae)

Småvilt
Bäver
Castor fiber
Samma ordning (Rodentia)
