Storvilt

Himalayatahr

Hemitragus jemlahicus

Grupp: Storvilt
Storleksklass: Mellan (10–70 kg)
Familj: Bovidae

Utbredning

Asien
Oceanien

Biotop

Berg och fjäll

Utbredning

Länder arten finns i

3 länder

Indien
Kina
Nepal

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Himalayatahr (Hemitragus jemlahicus) är en vildget i Himalaya med ursprung i södra Tibet, norra Indien, västra Bhutan och Nepal. Den lever på gräsklädda bergssluttningar, i buskmarker och gles skog, främst på 2 500–5 000 meters höjd, och drar sig ned till lägre sluttningar på vintern när snön täcker växtligheten högre upp. Inga underarter erkänns i dag, och genetiska studier placerar den bland de egentliga getterna. IUCN listar den som nära hotad, med ett bestånd som minskar på grund av jakt och förlust av livsmiljö — med något under 30 procent under de tre generationerna före 2020. Den har införts i Nya Zeeland, Argentina, Sydafrika och USA. I Nya Zeeland, där den släpptes ut kring Mount Cook 1904 för jaktens skull, har den spridit sig över en del av Sydalperna, och dess hårda bete på inhemska växter gör stor skada.

Kapitel 02

Artkännedom

Ett kraftigt, getlikt djur med jämförelsevis korta, starka ben, litet huvud, små spetsiga öron och stora ögon. Kroppslängden är 90–140 cm, mankhöjden 65–100 cm och svansen 9–12 cm. Könen skiljer sig tydligt: hanarna väger i genomsnitt omkring 73 kg och honorna 36 kg. Den långa pälsen är rödbrun till gråbrun med tjock, ullig underull; på vintern bär hanarna en påfallande man på halsen som når ned över frambenen. Sommarpälsen är kortare och ljusare. Båda könen har bakåtböjda horn, upp till 46 cm långa, honornas oftast kortare. Klövarna har en gummiartad kärna som greppar slät sten och en hård kant av keratin för grov mark. Tahrer blir oftast 14 eller 15 år, honorna äldre än hanarna.

Kapitel 03

Beteende

Tahren är mest aktiv tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen och vilar under dagen gömd bland klippor eller i tät växtlighet. Den är skygg, klättrar skickligt och lever i grupper om omkring 15, ibland upp till 80, medan äldre hanar mest lever ensamma. Den betar gräs och äter löv och en del frukt, och upp till 75 procent av födan är gräs; de korta benen hjälper den att hålla balansen när den sträcker sig efter buskar. Där den införts drar den sig ned på natten för att äta och upp igen på dagen för att vila. Brunsten pågår från oktober till januari. Unga hanar strövar omkring och parar sig när tillfälle ges, medan mogna hanar över fyra år uppvaktar och slåss om honorna och förlorar mycket av sina fettreserver på kuppen; storlek, vikt, testosteron och pälsfärg avgör vilka hanar som dominerar, och ljusare hanar får oftare tillgång till honorna. Efter en dräktighet på 180–242 dagar föder honan oftast en killing, som kan stå strax efter födseln.

Kapitel 04

Jakten

I sitt ursprungliga utbredningsområde fälls många tahrer varje år för köttets skull. I Nya Zeeland jagas den fortfarande som sportvilt, och jakten är det främsta sättet att hålla bestånden nere. Naturvårdsmyndigheten DOC:s kontrollplan från 1993 pekade ut viltbärgning från helikopter samt fritids- och guidad jakt som huvudverktygen, delade in utbredningen i två spärrzoner och sju förvaltningsenheter med högst 1–2,5 tahrer per km² och syftade till att hålla antalet under 10 000 på Sydön; DOC har sedan dess gjort reklam för tahrjakten och inrättat 59 jaktområden för tahr. DOC avlivar också: 12 000 tahrer mellan juli 2019 och februari 2020 och över 7 000 mellan juli och november 2020, vilket ledde till protester från jägare och ett mål i High Court om samråd. Enligt DOC kommer tusentals tahrer att finnas kvar för jägare på 425 000 hektar allmän naturvårdsmark utanför nationalparkerna, och på 133 000 hektar arrenderad statlig betesmark och privat mark, medan antalet förs tillbaka inom 1993 års gränser och nationalparkerna Aoraki/Mount Cook och Westland Tai Poutini skyddas. För att föra en trofé in i eller ut ur Nya Zeeland kan CITES-dokument krävas. I Sydafrika har största delen av beståndet på Kaphalvön, som härstammar från två djur som rymde från ett zoo på 1930-talet, skjutits bort för att ge plats åt den inhemska klippspringaren.

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 1 av 51/5

Säljs som kött på en laglig marknad
Har en namngiven traditionell rätt
Publicerat sätt att hantera och tillaga
Äts i mer än ett land
Inga kända kostråd eller varningar

Källor

Källor: Himalayan tahr — Wikipedia, Himalayatahr — Wikipedia (sv), Department of Conservation (New Zealand): Tahr hunting — läst 2026-10-29

Capra sibirica

Samma underfamilj (Caprinae)

Asien