Skogs- och fältfågel

Stare

Sturnus vulgaris

Grupp: Skogs- och fältfågel
Storleksklass: Liten (under 10 kg)
Familj: Sturnidae

Utbredning

Europa
Nordamerika

Biotop

Odlingslandskap

Utbredning

Länder arten finns i

108 länder

Afghanistan
Albanien
Algeriet
Andorra
Argentina
Armenien
Aruba
Australien
Azerbajdzjan
Bahamas
Bahrain
Barbados
Belarus
Belgien
Bermuda
Bosnien och Hercegovina
Brasilien
Bulgarien
Chile
Cypern
Danmark
Egypten
Estland
Falklandsöarna

Utbredning från:Wikipedia country bird lists, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Staren (Sturnus vulgaris) är en medelstor tätting med ursprunglig utbredning i tempererade Europa och Palearktis österut till västra Mongoliet. Den har införts som invasiv art till Australien, Nya Zeeland, Nordamerika, Argentina, Sydafrika och Fiji, och IUCN räknar den till världens 100 värsta invasiva arter. Världsbeståndet, som 2004 uppskattades till 310 miljoner, antas inte minska nämnvärt. I norr ser det annorlunda ut. Kraftiga minskningar har noterats sedan 1980 i Sverige, Finland och Baltikum, orsakade av det intensiva jordbruket och färre ryggradslösa djur i gräsmarkerna att föda ungarna med. Staren har häckat i norra Sverige sedan 1850; det svenska beståndet uppskattades 2018 till drygt 400 000 par, och arten är sedan 2015 rödlistad som sårbar i Sverige.

Kapitel 02

Artkännedom

En satt fågel, 19–23 cm lång med 31–44 cm vingbredd och en vikt på 58–101 g. Dräkten är skimrande svart med purpur- eller grönglans och vitprickig, särskilt på vintern; prickarna nöts bort fram mot häckningen. Näbben är svart på vintern och gul på sommaren, och benen är rödaktiga. Ungfåglarna är enfärgat gråbruna. Den skiljs från trastar och mindre kråkfåglar på den korta stjärten, den spetsiga, knivlika näbben, den runda kroppsformen och de kraftiga benen. I flykten är de spetsiga, trekantiga vingarna typiska, och på marken går den vaggande i stället för att hoppa. Sången är ett långt, varierat pladder fullt av visslingar, smackanden och härmningar.

Kapitel 03

Beteende

Starar är mycket sällskapliga, särskilt på hösten och vintern, och samlas i täta, ständigt formskiftande flockar som tros skydda mot falkar och sparvhökar, och i sovplatser med upp till 1,5 miljoner fåglar i stadskärnor, skogar och vassar. I sydvästra Jylland samlas på våren över en miljon fåglar innan de nordskandinaviska stararna drar vidare, ett skådespel som lokalt kallas sort sol, svart sol. Staren är till stor del insektsätare och söker ryggradslösa djur i kort gräs, men tar också frön, frukt och matavfall; i stora flockar flyger fåglarna längst bak hela tiden fram till fronten. Den häckar i en håla, lägger fyra eller fem glansigt ljusblå ägg och får oftast en eller två kullar, bara en norr om 48°N.

Kapitel 04

Jakten

Starar kan göra skada i frukt- och vinodlingar — vindruvor, körsbär, oliver — och rycka upp groende säd, och de har därför länge bekämpats, men med liten bestående effekt. I Spanien jagas arten kommersiellt som föda och har en fredningstid; i Frankrike räknas den som skadedjur som får dödas större delen av året; i Storbritannien är den skyddad. I USA är den undantagen från Migratory Bird Treaty Act, och 2008 förgiftades, sköts eller fångades 1,7 miljoner starar där. På Gotland var staren mycket omtyckt som mat under andra halvan av 1800-talet. I Sverige har staren ingen jakttid. Enligt jaktförordningens bilaga 4 får den, liksom koltrasten, jagas året runt inom trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig bär- eller fruktodling och inom 200 meter från den, om det behövs för att förhindra skada där.

Fältdata

Spår

Ett foto på verkliga spår efter Stare. Avtrycken varierar med gångart, underlag och hur gamla de är — se det här som ett exempel, inte en mall.

Spårfoto:Texas Bird Family CC BY

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 3 av 53/5

Säljs som kött på en laglig marknad
Har en namngiven traditionell rätt
Publicerat sätt att hantera och tillaga
Äts i mer än ett land
Inga kända kostråd eller varningar

Källor

Källor: Common starling — Wikipedia, Stare — Wikipedia (svenska), Jaktförordning (1987:905) — Sveriges riksdag — läst 2026-10-29

Corvus frugilegus

Samma ordning (Passeriformes)

EuropaAsien