Alla arter

Skogs- och fältfågel

Råka

Corvus frugilegus

Grupp
Skogs- och fältfågel
Storleksklass
Liten (under 10 kg)
Familj
Corvidae

Utbredning

  • Europa
  • Asien

Biotop

  • Odlingslandskap

Utbredning

Länder arten finns i

68 länder

  • Afghanistan
  • Albanien
  • Andorra
  • Armenien
  • Azerbajdzjan
  • Belarus
  • Belgien
  • Bosnien och Hercegovina
  • Bulgarien
  • Danmark
  • Estland
  • Finland
  • Frankrike
  • Färöarna
  • Georgien
  • Grekland
  • Indien
  • Irak
  • Iran
  • Irland
  • Isle of Man
  • Israel
  • Italien
  • Japan

Utbredning från:Wikipedia country bird lists, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Råkan (Corvus frugilegus) är en stor, sällskaplig svart kråkfågel i Palearktis, från Västeuropa till östra Sibirien, mest känd för att häcka i kolonier högt upp i höga träd nära gårdar och byar. Den födosöker på åkrar och betesmark, och bönder har länge anklagat den för att skada grödor. Linné gav den namn 1758; frugilegus betyder "fruktsamlande". I Sverige häckar råkan allmänt i Skåne, på Öland och Gotland och på några enstaka platser längre norrut, som Vadstena och Uppsala. Omkring 90 procent av Sveriges råkor finns i Skåne, där den är den överlägset vanligaste kråkfågeln; landets största koloni ligger i parken Karlslund i Landskronas norra utkant.

Kapitel 02

Artkännedom

En ganska stor kråkfågel, 44–46 cm lång med 81–99 cm vingbredd och en vikt på 280–340 g. Den svarta dräkten har blå eller blåviolett glans i solljus, och fjädrarna på huvud, hals och skuldror är täta och silkiga. Den vuxna fågelns nakna, vitaktiga hud framför ögat och runt näbbroten skiljer den från alla andra kråkfåglar och får näbben att se längre och hjässan mer välvd ut. Benens fjäderbeklädnad ser mer rufsig ut än svartkråkans, och i flykten är vingarna förhållandevis längre och smalare. Ungfåglarna saknar den nakna ansiktsfläcken och liknar unga kråkor, men har tunnare näbb; de tappar ansiktsfjädrarna vid ungefär sex månaders ålder.

Kapitel 03

Beteende

Råkor lever i livslånga par och i flock; på kvällen samlas de vid kolonin innan de drar till en gemensam sovplats, ofta i mycket stora antal tillsammans med kajor, och på morgonen sprider de sig upp till 10 km för att söka föda. På hösten utför flockarna flyguppvisningar med synkroniserade dykningar, kullerbyttor och rollningar. Omkring 60 procent av födan är växtdelar — säd, potatis, rötter, ekollon, bär — och resten mest daggmask och insektslarver som den petar fram ur jorden. Bona byggs i trädtopparna, ofta på resterna av fjolårets, med kvistar som gärna stjäls från grannarna. Tre till fem ägg ruvas i 16–18 dagar, nästan helt av honan som matas av hanen, och ungarna blir flygga på 32:a eller 33:e dagen.

Kapitel 04

Jakten

Henrik VIII:s skadedjurslag från 1532 påbjöd att kajor, kråkor och råkor skulle utrotas för att skydda säden, och Elisabet I:s lag om sädens bevarande från 1566 tillämpades hårdare, med stora avskjutningar som följd. Råkkolonier sågs länge som en olägenhet på den brittiska landsbygden, och råkjakterna, där ungfåglarna sköts innan de kunde flyga, var både ett socialt evenemang och en matkälla. Råkan infördes till Nya Zeeland på 1860- och 1870-talen och bekämpas där nu som invasivt skadedjur. I Sverige har råkan jakttid den 21 juli–31 januari, men bara i Skåne och Hallands län. I övriga landet, och utanför jakttiden, får jakträttshavaren enligt bilaga 4 jaga den året runt i en anläggning för att förhindra skada, på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där den orsakar skada, eller på uppdrag av kommunens miljönämnd.

Till bords

Kött och matlagning

Matbetyg 2 av 52/5

  • Säljs som kött på en laglig marknad
  • Har en namngiven traditionell rätt
  • Publicerat sätt att hantera och tillaga
  • Äts i mer än ett land
  • Inga kända kostråd eller varningar

Traditionella tillagningar

Kanin- och råkpaj
Vid råkjakterna på den brittiska landsbygden sköts ungfåglarna, "branchers", innan de kunde flyga, och fåglarna hamnade i kanin- och råkpaj, som räknades som en delikatess. Den vuxna råkan anses oätlig. Rook (bird) — Wikipedia

Källor

Källor: Rook (bird) — Wikipedia, Råka — Wikipedia (svenska), Jaktförordning (1987:905) — Sveriges riksdag — läst 2026-10-29

Korshänvisning

Närbesläktade arter

Artens närmaste släktingar i kompendiet, närmast släktskap först.