Kråka

Corvus cornix

Grupp: Skogs- och fältfågel
Storleksklass: Liten (under 10 kg)
Familj: Corvidae

Utbredning

Europa
Asien

Biotop

Odlingslandskap
Kust

Utbredning

Länder arten finns i

67 länder

Afghanistan
Albanien
Armenien
Azerbajdzjan
Belarus
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Egypten
Estland
Finland
Frankrike
Färöarna
Georgien
Grekland
Indien
Irak
Iran
Irland
Isle of Man
Israel
Italien

Utbredning från:Wikipedia country bird lists, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Kråkan (Corvus corone cornix) är en eurasisk underart av svartkråka. Den är vitt spridd över norra, östra och sydöstra Europa och delar av Mellanöstern. Linné beskrev den 1758 som Corvus cornix, med "Europa" som typlokal, inskränkt till Sverige av Ernst Hartert 1903. Fyra underarter godtogs; liksom före 2002 behandlas alla i dag som underarter av Corvus corone.

Kapitel 02

Artkännedom

En askgrå fågel med svart huvud, strupe, vingar, stjärt och lårfjädrar, och svart näbb, öga och ben. Bortsett från de svarta partierna, som mest är glänsande, är dräkten askgrå med mörka fjäderskaft som ger ett strimmigt intryck. Iris är mörkbrun. Bara en ruggning sker per år, på hösten, som hos andra kråkfåglar. Hanarna tenderar att vara större än honorna, men könen är i övrigt lika.

Kapitel 03

Beteende

Kråkan är allätare och ständig asätare, med en föda som liknar svartkråkans. Den släpper blötdjur och krabbor från höjd för att slå upp dem — en vana så välbekant att ett gammalt skotskt namn på tomma sjöborrskal var "kråkans koppar". På kustklippor stjäl den ägg från måsar, skarvar och andra fåglar medan ägarna är borta.