Dvärgsnögås

Anser rossii

Grupp: Sjöfågel
Storleksklass: Liten (under 10 kg)
Familj: Anatidae

Utbredning

Nordamerika
Arktis

Biotop

Odlingslandskap

Utbredning

Länder arten finns i

4 länder

Bermuda
Kanada
Mexiko
USA

Utbredning från:Wikipedia country bird lists — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Dvärgsnögåsen (Anser rossii) är den minsta av de tre vita gäss som häckar i Nordamerika, en korthalsad vit gås med svarta vingspetsar. Den har fått sitt namn efter Bernard R. Ross (1827–1874) vid Hudson's Bay Company i Northwest Territories, men upptäcktsresanden Samuel Hearne hade beskrivit den som ”horned wavey” omkring 80 år innan John Cassin namngav den. Liksom snögåsen flyttades den från Chen till Anser, en ändring som International Ornithological Committee antog 2016. Den häckar på tundran i centrala arktiska Kanada — flata slätter, våta ängar och sank tundra med dvärgbjörk, vide, starr och kråkbär — och övervintrar långt söderut i södra USA och ibland norra Mexiko. Arten ansågs en gång sällsynt och nådde ett bottenrekord på 2 000–3 000 häckande fåglar vid Queen Maud Gulf i början av 1950-talet, men har sedan ökat så kraftigt att världspopulationen uppskattas till 2,1 miljoner vuxna individer och IUCN klassar den som livskraftig. Sverige har ett knappt 20-tal fynd, det första vid Ottenby på Öland i oktober 1995, men bara ett bedöms med säkerhet gälla vilda fåglar: två sträckande individer vid Lindö udde i Blekinge i april 2024, varav den ena hade ringmärkts i Cambridge Bay i Kanada den 7 augusti 2017.

Kapitel 02

Artkännedom

En vit gås med svarta vingspetsar, mycket lik den vita formen av snögås men omkring 40 procent mindre, med rundat huvud, kort hals och en kort, triangulär näbb som är liten i förhållande till kroppen och saknar snögåsens svarta ”läppar”. Näbbroten är blåaktig och har vårtliknande utväxter som blir tydligare med åldern. Vuxna fåglar har helvita armpennor, unga fåglar armpennor med mörk mitt, och benen går från olivgrå hos gässlingen till djupt röda. En mörk ”blå” form finns men är ytterst sällsynt, under 0,01 procent av de vuxna. Hanarna mäter 59–64 cm och väger 1,20–1,57 kg, med ett vingspann på 113–116 cm; honorna är 57–62 cm och 1,07–1,45 kg, i snitt 6 procent mindre. Inga underarter erkänns. Lätena liknar snögåsens men är ljusare och hörs mer sällan.

Kapitel 03

Beteende

Dvärgsnögåsen betar gräs, starr och sädeskorn och söker ofta föda i stora blandflockar med snögäss. Den lämnar häckningsområdena i Kanada till mitten av oktober, troligen när födan tryter före frosten, och börjar flytta tillbaka från mitten av april in i maj. Den häckar i stora kolonier på öar i grunda sjöar och på närliggande fastland och bygger bon på marken av kvistar, löv, gräs, mossa och dun. Honan lägger omkring fyra ägg och ruvar dem i 21–23 dagar medan hanen står vakt, och när hon lämnar boet täcker hon äggen med dun. Stora kolonier kan skada växtligheten svårt genom överbetning. Där dvärgsnögås och snögås häckar tillsammans, som vid La Pérouse Bay, korsar de sig ibland, och hybriderna är fertila.

Kapitel 04

Jakten

Marknadsjakten höll på att göra slut på arten: skytte och fångst för försäljning på marknaderna i Kalifornien drev kolonierna vid Queen Maud Gulf till bottennivån i början av 1950-talet. Jakt på dvärgsnögås förbjöds i USA 1931, en begränsad jakt återinfördes när antalet övervintrande fåglar ökade, och arten är skyddad enligt Migratory Bird Treaty Act. I dag förvaltas den tillsammans med snögåsen som ”ljus gås”: sedan slutet av 1990-talet har USA och Kanada använt generösa jakttider och Light Goose Conservation Order för att försöka få ner båda arterna till hållbara antal. I Arkansas gäller ordern 1–5 februari och 8 februari–25 april 2027, utan dags- eller innehavskvot och med elektroniska lockrop och vapen utan magasinsspärr tillåtna. I Atlantic Flyway ingår dvärgsnögåsen i kvoten för ljusa gäss på 25 om dagen utan innehavskvot. I Sverige har dvärgsnögåsen ingen jakttid enligt jaktförordningen och är fredad.

Källor

Källor: Ross's goose — Wikipedia, Dvärgsnögås — Wikipedia (sv), Snow goose — Wikipedia, Arkansas Game and Fish Commission: Light Goose Conservation Order, U.S. Fish & Wildlife Service: General Decision Frameworks for Annual Migratory Game Bird Hunting Seasons — Atlantic Flyway (27 August 2026), U.S. Department of the Interior: Migratory Game Bird Hunting Memorandum 2026–02, 2026–2027 seasons in certain States, Jaktförordning (1987:905) — Sveriges riksdag — läst 2026-10-29

Branta bernicla

Samma underfamilj (Anserinae)

NordamerikaEuropaArktis