Storvilt

Pyreneisk gems

Rupicapra pyrenaica

Grupp: Storvilt
Storleksklass: Mellan (10–70 kg)
Familj: Bovidae

Utbredning

Europa

Biotop

Berg och fjäll

Utbredning

Länder arten finns i

4 länder

Andorra
Frankrike
Italien
Spanien

Utbredning från:ASM Mammal Diversity Database, GBIF occurrence records — läst 2026-08-05

Kapitel 01

Översikt

Pyreneisk gems (Rupicapra pyrenaica) är ett slidhornsdjur i Pyrenéerna och Kantabriska bergen i Spanien, Frankrike och Andorra, och i Apenninerna i centrala Italien. Den är en av två arter i släktet Rupicapra, där den andra är gemsen. Tre underarter erkänns: den egentliga pyreneiska gemsen i Andorra, Frankrike och Spanien, kantabrisk gems i Spanien och abruzzogems i mellersta och södra Italien. Den har många lokala namn — isard på katalanska, occitanska och franska, sarrio på aragonesiska, rebeco på spanska — och på franska hålls de båda arterna isär som chamois och isard. Namnet pyreneisk gems är inte särskilt spritt på svenska.

Kapitel 02

Artkännedom

Upp till 80 cm i mankhöjd, 90–130 cm lång med en svans på bara 3–4 cm, och 24–50 kg. Sommarpälsen är kort och rödbrun, tydligt rödare än gemsens; vinterpälsen är lång, tät och svart eller mörkbrun, med mörkare fält kring ögonen och ibland ljusa fläckar på bakre halsen, skuldrorna och sidorna. Båda könen bär horn på upp till 20 cm som först växer uppåt och sedan böjer bakåt i en krok.

Kapitel 03

Beteende

En säker och smidig klättrare som finns på alla höjder upp till 3 000 m. Den föredrar bergsängar och klippig terräng och undviker oftast skog, och söker sig högre upp på sommaren. Getter och ungar bildar flockar, medan bockarna mest lever ensamma utanför brunsten. Den betar och kvistar efter årstid på gräs, örter, mossor, lavar och trädknoppar. Dräktigheten varar omkring 170 dagar och geten föder oftast en enda killing på våren; tvillingar är sällsynta.

Kapitel 04

Jakten

Liksom andra gemser jagades den nästan till utrotning, särskilt på 1940-talet, för tillverkning av sämskskinn. Arten har sedan återhämtat sig — omkring 50 000 könsmogna djur uppskattades 2022 — och IUCN listar den som livskraftig, även om jakt och förstörda livsmiljöer fortfarande nämns som hot. Värst gick det för den italienska underarten: bara 300 till 400 djur fanns kvar på 1990-talet. Nationalparken Abruzzo, Lazio e Molise var en av åtgärderna för att rädda den, och antalet har sedan ökat till omkring 1 000.

Källor

Källor: Pyrenean chamois — Wikipedia, Pyreneisk gems — Wikipedia (sv) — läst 2026-10-29

Korshänvisning